Åhhh! Idag var vi bjudna till skolan på ”mors dag”-föreställning. Det var så fiiint att jag fick en tår i ögat. De har övat och övat i flera veckor på alla sånger och inte en enda gång har hon råkat sjunga dem hemma, lilla damen. Vi gick dit hela familjen för att se på föreställningen och efteråt fick vi gå tillbaka till klassrummet. Vi fick presenter som barnen gjort, ett papper med en dikt och handavtryck, en berlock med ett foto på barnen, ett bokmärke… <3 Noëlle var så spänd och lycklig.

Vet inte hur de fick sisådär 120 barn att stå där helt stilla och sjunga alla sånger och göra alla gester 🙂

160506a
Alla 5- och 6-åringar på scenen.

160506b
Tillbaka i klassrummet. Fint klädda pojkarna är, haha. Det blev bråttom. 

160506c
Noëlle med fästmannen 😉

Kass kvalitet, stod där bak och filmade, varsin liten snutt från två av sångerna, men så får ni ett hum.

 

Bilden av den svarta lilla 6-åriga pojken i Noëlles klass vars mamma uteblev, gråtandes vid sitt skrivbord där den fina dikten med handavtrycket och det lilla hjärtat bredvid ordet ”mom” låg, har för evigt etsat sig fast i mitt minne. Det är så fint och mysigt med sådana här evenemang, men man glömmer hur extra svårt det är för de barn vars föräldrar inte kan komma eller bryr sig om att komma. Mest troligt är att de har det så fattigt att hon helt enkelt inte kan ta ledigt för ”något så simpelt” som en föreställning i skolan 🙁 Mitt hjärta gick i tusen bitar, så jag kan bara tänka mig hur han mådde…usch. Jag grät inombords.